Krisen är debatten?

Be disruptive to widespread sense and nonsense, and the taken with no consideration in teaching and coach schooling.

Den senaste rapporten från Centrum för Idrottsforskning (1) belyser att Sverige halkar efter när det gäller tillämpbar forskning där akademi och elitidrottens organisationer samverkar. Tränarutveckling var ett område som pekades där Sverige ligger efter andra länder. Specifikt en effektiv samordning mellan universitet och högskolor och idrottens organisationer. Något det finns i andra jämförbara länder med större framgångar. En annan fråga som tas upp är att det finns en bristande förståelse för forskning och vetenskap i idrottsorganisationernas ledning och verksamheter i stort.

En öppen dörr för pseudovetenskap?

Dessa insikter från Centrum för Idrottsforskning överensstämmer med en tidigare debattartikel(2) av Magnus Lindwall och Magnus Winter. Artikeln pekar på att användningen och inköpet av pseudovetenskapliga metoder och modeller inom svensk idrott. Som exempel, neurolingvistisk programmering (NLP), Disc/Disa och Insights Discovery.

Oroväckande, finns det nyare exempel på detta inom svensk fotboll. Enligt Aftonbladet (3), I februari 2024 samlade Svenska Fotbollförbundet (SvFF) sina nuvarande chefer i Solna för att diskutera ledarskap. Många av deltagarna uttryckte dock irritation över att behöva lyssna på en ’inspirationsföreläsning’ var någon talade om “färgenergier”, en metoderna som inte är tillförlitliga och bör inte förväxlas med beprövad vetenskap.

I juni, beneath en av deras “Coach Knowledgeable Clinic” som levererades av de belgiska konsulterna Double Cross, Svensk Elitfotboll (SEF) främjade idén att akademitränare borde överväga spelarnas olika lärstilar. Trots att lärstilarna i dag betraktas som pseudovetenskap (4) (5), lever de vidare som en ”etablerad sanning”.

Krisen är debatten?

Below hösten 2023 och början av 2024 stod debatten om den så kallade “krisen” i svensk fotboll i centrum. Medan damlandslaget nådde VM-semifinalen 2023, misslyckades herrlandslaget med att kvalificera sig until sina två senaste turneringar. Detta blev katalysatorn för en debatt som fokuserade på argumentet att svensk fotboll har halkat efter i sin utveckling och står inför allvarliga downside. Många plattformar, såsom poddar, tidningar, sociala medier och andra medieformer, främjade diskussionen och bjöd in ett brett spektrum av gäster som är verksamma inom svensk fotboll.

En betydande del av diskussionen kretsade kring spelarutveckling, framförallt med fokus på barn och ungdomar. Detta är en viktig och välkommen diskussion males tyvärr ledde den until en ytterligare diskussion där metoder utan evidens diskuteras som sanningar om hur unga spelare på bästa sätt utvecklar sin fotbollskompetens.

Det bästa exemplet är en neuromyt om att det skulle finnas en gyllene ålder (7–12 år). Diskursspråk som används i detta sammanhang hävdas ofta att grunden för senare framgång etableras beneath denna kritiska interval, och ibland också att det blir svårt att lära sig vissa färdigheter när denna ‘gyllene ålder’ har passerat. Vi är inte ensamma om att tro på denna gyllene ålder i svensk idrott. I forskningsartikeln “The Prevalence of Pseudoscientific Concepts and Neuromyths Amongst Sports activities Coaches” (6) identifierades dessa så kallade kritiska perioder för lärande bland den vanligaste neuromyten bland tränare. Även om konceptet och dess tillämpning saknar berättigande, har det också framhållits att det saknar hänsyn until individuell varians i tillväxt och mognad och de möjliga konsekvenserna av tidig specialisering (7) .

En snabb sökning på denna time period bör vara tillräcklig för att övertyga dig om dess användning och utbredning inom svensk idrott beneath många år. Termen ‘gyllene åldern’ har framkommit i Expressen (8) i 2018 när det presenterats som forskning av en föreningschef för en elitklubb, och med hänvisning until en inspirationsresa organiserad i 2023 av Svensk Elitfotboll (SEF) för svensk akademi fotbollstränare until Dinamo Zagreb i Kroatien (9).

Ursprunget until konceptet ”gyllene ålder” är oklart, males passar bra för att stärka andra myter som exempelvis 10 000-timmarsregeln där Malcolm Gladwell (10) gjorde en “popscience”-feltolkning av Anders Erikssons begrepp om deliberate apply (11). Även om det är viktigt att barn ges möjligheter att röra sig och utforska hur de kan använda sina kroppar, både inom och utanför organiserad idrott, kan det diskursspråk som används inom idrotten, speciellt fotboll, i detta sammanhang vara problematiskt. Att reducera spelarutveckling until en funktion av träningstid och hävda att det är svårt att lära sig färdigheter efter en tidig ’kritisk’ interval, överensstämmer med ett narrativ som skjuter debatten åt ena sidan av en redan polariserade diskussion. Until exempel, en narrativ som kan förstärka dåliga metoder som tenderar att sprida relativa ålderseffekter och biologisk åldersbias och en snedfördelning i tidigt urval baserat på en fysisk och psykisk mognad som sedan försvinner efter puberteten.

Dåliga metoder kan också exempelvis innebära att man prioriterar ett pedagogiskt förhållningssätt som främjar utvecklingen av så kallade ‘grundtekniker’ i tidig ålder på bekostnad av utvecklingen av autonomi, genom att ge barn möjlighet att utforska och utveckla sina perceptuella, kognitiva och motoriska förmågor (12) (13). Detta har until och med fångats i longitudinell forskning utförd inom svensk ungdoms- och elitfotboll (13) (14) (15).

Vi missar målet om vad denna debatt egentligen borde handla om. Denna tendens att “cherry picka” och copy-paste idéer (e.g., från andra länder) och metoder som passar dessa oomtvistade males förföriska övertygelser, samtidigt som man förkastar andra som är mer utmanande och komplexa, har varit ett återkommande inslag i debatten.

Tendensen finns också inom tränarutbildningen där överdriver förenklade tolkningar av forskning riskerar att leda until tränare som inte förstår komplexiteten i spelarutveckling och att befintlig forskning används för att ge trovärdighet until felaktigt framställd och/eller feltolkad forskning. Det belgiska konsultföretaget Double Cross anlitas av SEF för att tillhandahålla tränarutbildning för akademitränare och ledare i SEF-klubbar. Syftet med utbildning (16) är att öka deltagarnas kompetens gällande spelarutbildning och ge dem nya kunskaper att försätta att utveckla verksamheten i SEF akademier. En nyligen genomförd utbildningsworkshop för U17- och U19-tränare hänvisade until akademisk forskning (17) och hävdade att ’erfarna’ fotbollstränare kommer ihåg 59,2 % av kritiska händelser beneath 45 minuters fotboll. När man tittar närmare på forskningen de refererar until, ser vi att den utfördes på 8 tränare (6 tränare med erfarenhet av 3 år eller mindre) som tittade på en 45-minuters DVD av en match och fyllde i ett frågeformulär. Detta är bara ett exempel av många.

En viktig fråga här är, vad menar vi med erfarenhet? Enligt min mening är erfarenhet inte tidens gång. Du kan ha 15 års “erfarenhet” – ett år upprepat 15 gånger

Rapporten från Centrum för Idrottsforskning belyser att önskemål om ökade bidrag until elitidrott kanske inte är politiskt acceptabla om de innebär minskade bidrag until idrott för alla. Medan vi stöder behovet av att investera i elitidrott, som påpekats av Magnus Lindwall och Magnus Winter, finns det behov av ett vetenskapligt stödsystem för att förhindra resursslöseri inom svensk idrott och som markerats här i svensk fotboll. Den legitimeringen av vissa idéer och deras spridning i praktiken (t.ex. coachning, tränarutbildning), vilket begränsar kritiskt tänkande och meningsfull reflektion över underliggande övertygelse, belyser detta behov. Ett stödsystem kan until exempel ta formen av en forskning och utvecklingsavdelning i varje distriktsförbund som är kopplad until en akademisk establishment.

Det som behövs i svensk idrott är större finansiella resurser för tillämpbar idrottsforskning som att hjälper förbund och klubbar att fatta bättre informerade beslut i sitt dagliga arbete. Det kan vara allt från utveckling träningsmetoder och tränarutbildning tekniska eller praktiska verktyg. Ett stödsystem kan hjälpa until att utmana den okritiska acceptansen och tillämpningen av “tagna för givna idéer” och användningen av pseudovetenskap och överförenkling av forskning.

Be disruptive to widespread sense and nonsense, and the taken with no consideration in teaching and coach schooling.

References

  1. Storm, R. Ok., Jensen, T. Ok., & Nielsen., Ok. (2024). Swedish elite sport-Exterior analysis. Centrum för idrottsforskning. https://centrumforidrottsforskning.se/kunskap-om-idrott/rapporter/swedish-elite-sport-external-evaluation
  2. Lindwall., M., Winter., M (2024, Feb 21) Pseudovetenskap har ingen plats inom seriös idrott. Dagens Nyheter https://www.dn.se/debatt/pseudovetenskap-har-ingen-plats-inom-serios-idrott/
  3. Aftonbladet (2024, Feb). Skakas av intern konflikt: ”Det är käpprätt helgalet”. https://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/a/0QPzoJ/konflikt-pa-svff-efter-inspirationsforelasningen
  4. Nejman, F. (2023, Might 16). Olika lärstilar är ren pseudovetenskap. ViLärare. https://www.vilarare.se/amneslararen-svenska-sprak/ny-kategori/olika-larstilar-ar-ren-pseudovetenskap/
  5. Newton P. M. (2015). The Studying Kinds Fable is Thriving in Greater Training. Frontiers in psychology6, 1908. https://doi.org/10.3389/fpsyg.2015.01908 https://www.frontiersin.org/journals/psychology/articles/10.3389/fpsyg.2015.01908/full
  6. Bailey, R. P., Madigan, D. J., Cope, E., & Nicholls, A. R. (2018). The Prevalence of Pseudoscientific Concepts and Neuromyths Amongst Sports activities Coaches. Frontiers in psychology9, 641. https://doi.org/10.3389/fpsyg.2018.00641
  7. Ford, P.A., De Ste Croix, M., Lloyd, R.S., Meyers, R.W., Moosavi, M., Oliver, J.L., Until, Ok., & Williams, C.A. (2011). The Lengthy-Time period Athlete Growth mannequin: Physiological proof and utility. Journal of Sports activities Sciences, 29, 389 – 402.
  8. Bachner, N. (2018, October 31). Den allvarsamma leken – vem är det som inte får vara. Expressen. https://www.expressen.se/sport/qs/den-allvarsamma-leken/
  9. SEF (2023, June 7). Svenska klubbar besökte kroatisk toppakademi. https://unicoach.se/2023/06/svenska-klubbar-besokte-kroatisk-toppakademi/
  10. Gladwell, M. (2008). Outliers: The story of success. Little Brown and Firm
  11. Ericsson, Ok. A. (2012, Oct 28).The Hazard of Delegating Training to Journalists: Why the APS Observer Wants Peer Evaluation When Summarizing New Scientific Developments. https://radicalscholarship.com/2014/11/03/guest-post-the-danger-of-delegating-education-to-journalists-k-anders-ericsson/
  12. Renshaw, I., Davids. Ok., O’Sullivan, M., Maloney, M. A., Crowther, R., & McCosker, C. (2022). An ecological dynamics strategy to motor studying in apply: Reframing the training and performing relationship in excessive efficiency sport. Asian Journal of Sport and Train Psychology, 2 (1), 18–26
  13. O’Sullivan, Mark (2023). Studying in growth analysis framework for athlete growth and sports activities science help. Doctoral, Sheffield Hallam College. https://shura.shu.ac.uk/32917/
  14. O’Sullivan, M., Vaughan, J., Rumbold, J. L., & Davids, Ok. (2023). Utilising the training in growth analysis framework in an expert youth soccer membership. Frontiers in Sport and Energetic Dwelling, 5, 1169531. https://doi. org/10.3389/fspor.2023.1169531
  15. Vaughan, J., Mallet, C. J., Potrac, P., Woods, C., O’Sullivan, M., & Davids, Ok. (2022). Social and cultural constraints on soccer participant growth in Stockholm: Influencing talent, studying and wellbeing. Frontiers in Psychology, 4. https://doi.org/10.3389/fspor.2022.832111
  16. SEF (2023, Jan 9). Masterclassutbildning för klubbarnas akademichefer. https://www.svenskelitfotboll.se/masterclassutbildning-for-klubbarnas-akademichefer/
  17. Laird, P., & Waters, L. (2008). Eyewitness Recollection of Sport Coaches. Worldwide journal of efficiency evaluation in sport8(1), 76-84. https://www.napier.ac.uk/research-and-innovation/research-search/outputs/eyewitness-recollection-of-sport-coaches



Supply hyperlink