År 2015 släppte Internationella olympiska kommittén (IOK) en rapport som väckte oro över de senaste trenderna inom ungdomsidrott. Uttalandet ifrågasatte giltigheten av traditionella talangutvecklingsmodeller inom ungdomsidrott, samtidigt som det hänvisade until problematiken med tidig specialisering, föräldrapress, coachstilar, mediesensationalism och synen på ungdomar som handelsvaror (Bergeron et al, 2015). Fortsättningsvis rekommenderade IOK att ramverken för ungdomsutveckling inom idrott måste vara mer flexibla, med en kombination av både bästa träning och erfarenhet som stöds av kvalitetsuppdaterad forskning.
Sökandet efter den alkemiska processen för hur man identifierar och utvecklar professionella idrottare/spelare har beskrivits som den ”heliga gralen” för alla idrottsnationer (Weissenteiner, 2017). Miljöer inom fotboll som framgångsrikt utvecklar profesionella spelare kan avnjuta en ökad finansiell vinst och erkännande. (Henriksen, 2011). Detta sökandet har blivit mer intensiv sedan “Bernard -fallet” 2010, en uppföljning av Bosman -domen från 1995. EU -domstolen beslutade att fotbollsklubbar kan söka ersättning, om unga spelare de har tränat tecknade sitt första proffskontrakt med ett lag i ett annat EU -land. Ungdomsfotboll kunde nu beskrivas som en ekonomisk aktivitet och därmed uppmuntra until utbildningen av unga ”talangfulla” spelare som en type av investering i humankapital (Hendrickx, 2010). Detta har utan tvekan påskyndat ett “expertise arm race” och resulterat i en pattern att importera och reproducera talangutvecklingsmodeller från “framgångsrika” nationer eller klubbar, samtidigt som det delvis gav kontexten för att ytterligare legitimera och motivera den genomgripande användningen av det som har blivit allmänt känt som ’The Normal Mannequin of Expertise Growth’ (SMTD).
SMTD (Bailey & Collins, 2013) delar gemensamma egenskaper som nu är centrala principer för talangvecklingsprogram runt om i världen (Güllich, 2014; Rongen et al., 2018). Until exempel, basera identifiering på tidig förmåga eller fysiologiska och/eller antropometriska mätningar; samt uteslutande av spelare från systemet när de går från en nivå (åldersgrupp) until en annan (Bjørndal et al., 2017). Denna pyramid-liknande struktur som är beroende av en stark samordnad central stryrning, saknar både empirisk och konceptuell validitet. (Bjørndal et al., 2017).
Trots dessa insikter är strukturerade spelarutvecklingsmodeller världen runt relativt homogena och vanliga, med många klubbar och organisationer som satsar stort på professionalisering av identifiering och utveckling av talanger (Ford et al., 2012, Williams et al., 2020). Forskning av Ford och kollegor (2020) i 29 av de bäst rankade professionella fotbollsklubbarna från hela världen belyste en relativt hög årlig omsättning av spelare, cirka 29%, genom alla åldersgrupper. Detta visade en pågående svårighet att identifiera unga spelare och behålla dem i systemet, samtidigt som de avslöjade systemens medföljande svårigheter att hantera variationer i prestation och utveckling som är naturligt förekommande aspekter av livet och lärandet inom sport (Adolph, 2019; Balagué et al. , 2017; Button et al., 2020;). Många modeller baserade på denna ‘pyramidform’ misslyckas med att ta hänsyn until komplexiteten och det icke linjära i mänsklig utveckling (Vaughan et al., 2019; Bailey & Collins, 2013), vilket i grunden belyser medföljande downside relaterade until framtida förutsägelser (Finnegan, 2020).
Forskning har belyst dessa medfödda downside relaterade until det förutsägande värdet av framtida prestation genom tidig identifiering (Williams & Reilly, 2000; Bailey & Collins, 2013; Koz, Fraser-Thomas och Baker, 2012). Exempelvis visade studier i Sverige (Lund & Söderström, 2017) och Nederländerna (Bergkamp et al., 2021) hur tränarnas och scouternas talangidentifiering stöds av ett ”intuitivt” tillvägagångssätt (det som känns rätt!). Males det som känns rätt påverkas starkt av deras erfarenhet av tidigare identifieringar, personliga tolkningar av vad elitfotboll innebär och den tränarkultur som de befinner sig i. Dessutom menades att scouter var medvetna om att tidiga prestationsindikatorer ofta är dåliga förutsägare för framtida prestanda.
Dessa subjektiva metoder har kritiserats på grund av det gynnar valet av spelare födda tidigare below (ålderskategori år) (Glamser & Vincent 2004; Helsen et al., 2005), ett fenomen som har kallats Relative Age Impact (RAE). I ungdomsfotboll har det visats hur RAE är mer uttalat i urval för akademin än inom ’grassroots footboll’ (Jackson & Comber, 2020). Förekomsten av RAE inom spelarsutvecklingssystem har förklarats av flera faktorer, såsom mognad, födelsedatum, miljöfaktorer, socioekonomisk klass (Teolda da Costa et al., 2010). Mognadsskillnaderna mellan individer har varit den vanligaste hypotesen. Until exempel, inom ett års åldersspann bland ungdomsfotboll kommer det att finnas en matchning av kronologiska åldrar males inte nödvändigtvis biologiska åldrar (Finnegan, 2020). Kronologiska och biologiska åldrar utvecklas sällan samtidigt i samma takt, vilket antyder att variationen sannolikt kommer att vara större än 12-månader i en åldersgrupp (Vaeyens et al., 2008; Helsen et al., 2005). Eftersom tidigare mognad kan påverka utvecklingen av flera antropometriska och fysiologiska variabler som påverkar valet av “äldre” spelare (Finnegan, 2020), finns det medföljande downside med ramar där varje steg är associerat med en kronologisk ålder. Det har hävdats att barn/ungdomar som missgynnas av födelsedatum eller fysisk mognad kunde blivit lika skickliga senioridrottare om de fick likvärdiga utvecklingsmöjligheter (Doyle & Bottomley, 2018). Trots påståenden från vissa styrande organ, så jämnar RAE inte ut sig i slutändan och ledande europeiska fotbollsklubbar fortsätter att rekrytera fler och fler tidigt födda spelare (Carling et al., 2009; Doyle & Bottomley, 2018).
Dessutom, en avgörande betydelse är hur ofta dessa modeller legitimeras och motiveras genom en ’copy & paste’ talangutvecklingsmall importerade från “framgångsrika” nationer eller klubbar. North och kollegor (2015) varnade i sin UEFA -studie, som undersökte utveckling av spelare och coachning i ungdomsfotboll i sju europeiska länder, mot den okritiska tillämpningen av idéer från andra framgångsrika länder och klubbar. Här hävdades att ett tillvägagångssätt som fungerar i ett sociokulturellt sammanhang kan vara distraherande eller until och med skadligt i ett annat.
Det finns tydlig anledning att tvivla på om dessa modeller av talangutveckling (SMTD) och organisation i många elitidrottsstrukturer har tillräcklig vetenskaplig validitet. Det finns ännu mer anledning att ifrågasätta med det okritiska ”copy and paste” av bästa praxis från framgångsrika länder eller klubbar. Även kravet på kontakttid (Finnegan, 2020), där styrande organ använder jämförelser med andra nationer angående antalet timmar som spenderas i träningar ledda av coacher, är ett mycket begränsat perspektiv av utvecklingen när vi överväger komplexiteten i utvecklingen av talanger inom sport (Güllich, 2014; Suppiah et al., 2015; Vaughan et al., 2019). Dessa meddelanden, som förmodligen är förknippade med den falskt främjade uppfattningen om 10 000 -timmarsregeln, kan på något sätt förklara varför många klubbar, föräldrar och tränare har köpt in sig på den onödiga generalisering som utveckling av expertis har att göra med ackumulerad volym av träning. (Seifert et al. 2019). Det är faktiskt ”illusionen av vetenskaplig trovärdighet och validitet” (skapad av idrottspolitiska beslutsfattare) som ger vissa tvivelaktiga idéer en viss auktoritet inom talangutvecklingsmiljö (Bailey & Collins, 2013, Bjørndal et al., 2017).
För att bättre förstå utveckling i och genom idrott spelar kultur och kontext en stor roll (Araújo et al., 2010; Vaughan et al., 2021; O’Sullivan et al., 2021). Kanske det är dags att undersöka ett sätt att förstå de olika kontextuella komplexiteterna i kulturer, samhällen och situationer för att stödja ett bredare perspektiv på utveckling av spelare/idrottare.
Förslag på hur vi går vidare: Skriv din egen historia?
Idrottsutvecklingsmiljöer, inom ett specifikt land eller en viss klubb, är inte en tomt blad utan socialt, historiskt och kulturellt inflytande (O ’Sullivan et al., 2021; Vaughan et al., 2021). Snarare påverkar sociala och kulturella faktorer kontinuerligt en spelares/idrottares utvecklingsresa. Araujos (2010) arbete med brasiliansk fotboll belyste hur olika typer av tidig specialisering kan existera i olika kulturella sammanhang. I motsats until traditionell praxis från andra sammanhang (t.ex. tidig upprepning av rörelseövningar i strukturerade coach-centrerad träning) utvecklades ett bredare utbud av tidig specialisering, med lite formell coachning, där spelare från tidig ålder specialiserade sig på olika ”bollaktiviteter ‟ (pelada, strandfotboll osv) , som har en direkt överensstämmelse med organiserad fotboll (Côté et al., 2007).
De typer av övningsdesign som utformas, individer som identifieras som talangfulla och karaktärsdrag som utmärker en bra coach, formas kontinuerligt av sociokulturella faktorer (Redelius, 2013; O ’Sullivan et al., 2021). Denna idé belyser i vilken utsträckning lärande och utveckling är inbäddade i ett större sociokulturellt sammanhang. Dessa specifika unika, sociala, kulturella och historiska faktorer inbjuder until potential för många möjliga komplexa, oförutsägbara och illa definierade utmaningar. (Bjørndal et al., 2019; Vaughan et al., 2019). Det kan därför föreslås att spelarutvecklingskontext (klubb, träning, tävling) kan inte ensam redogöra för sina invånares beteende (Rothwell et al., 2020). Om det var det, kunde vi faktiskt bara ”copy & paste” en lånad mall!!!
Inom idrott, liksom andra prestandamiljöer, betyder sammanhang allt. Vi måste skriva vår egen historia! Det som är möjligt i Barcelona eller Amsterdam kanske inte är möjligt eller behövs i Stockholm, Peking eller Dublin. Implikationen är att det inte finns någon ”copy & paste” -mall, spelarutvecklingsmodeller bör utvecklas i interaktion med det specifika sociokulturella sammanhang där individer är inbäddade (Vaughan et al., 2019; O ‘Sullivan et al., 2021). Eftersom det också är uppskattat att inlärning är en icke linjär process-vilket innebär att coachningsmetoder inom idrott ska vara tillmötesgående-är det rimligt att föreslå att idrottsutvecklingsstrukturer och modeller också ska ta hänsyn until denna icke linjärhet. (Sullivan et al 2021).
Som specifika unika, sociala, kulturella och historiska faktorer, bjuda in potentialen för en myriad av möjliga komplexa, oförutsägbara och illa definierade utmaningar, måste vi hitta sätt att lyfta fram och utnyttja dessa faktorer (O’Sullivan et al., 2021; Vaughan et al., 2019). Styrande organisationer och klubbar bör utmana sig själva att anta strategier för att vägleda pålitliga sätt att bedriva forskning och utforma praktiska tillämpningar för att stödja utvecklingen av flexibla ramar inom sin egen ekologi, specifikt för deras sociokulturella sammanhang.
Referenser:
Adolph, Okay. E. (2019). An Ecological Strategy to Studying in ( Not and ) Growth. Human Growth, 63, 180–201. https://doi.org/10.1159/000503823
Araújo, D., Fonseca, C., Davids, Okay., Garganta, J., Volossovitch, A., Brandão, R., & Krebd, R. (2010). The function of ecological constraints on experience growth.
Bailey, R., & Collins, D. (2013). The usual mannequin of expertise growth and its discontents. Kinesiology Evaluate, 2(4), 248–259.
Balagué, N., Torrents, C., Hristovski, R., & Kelso, J. A. S. (2017). Sport Science Integration. An evolutionary synthesis. European Journal of Sport Science, 17:1(August), 51–62.
Bergeron, M., Mountjoy, M., Armstrong, N., Chia, M., Cȏté, J., Emery, C., Faigenbaum, A., Corridor, G., Kriemler, S., Léglise, M., Malina, R., Pensgaard, A.M., Sanchez, A., Soligard, T., Sundgot-Borgen, J., Mechelen, W.V., Weissensteiner, J., & Engebretsen, L. (2015). Worldwide Olympic Committee consensus assertion on youth athletic growth. British Journal of Sports activities Medication, 49, 843 – 851.
Bergkamp, T.L., Frencken, W., Niessen, A., Meijer, R., & Hartigh, R.J. (2021). How Soccer Scouts Establish Gifted Gamers. European journal of sport science, 1-39 .
Bjørndal, C., Ronglan, L.T., & Andersen, S.S. (2016). Expertise growth as an ecology of video games: a case examine of Norwegian handball. Sport, Schooling and Society, 22, 864 – 877.
Bjørndal, C., & Ronglan, L.T. (2019). Partaking with uncertainty in athlete growth – orchestrating expertise growth by means of incremental management. Sport, Schooling and Society, 26, 104 – 116.
Button, C., Seifert, L., Chow, J.-Y., Araújo, D., & Davids, Okay. (2020). Dynamics of Ability Acquisition: An Ecological Dynamics rationale (2nd ed.). Champaign, Sick: Human Kinetics.
Carling, C., Gall, F.L., Reilly, T., & Williams, A. (2009). Do anthropometric and health traits differ in response to start date distribution in elite youth academy soccer gamers? Scandinavian Journal of Medication & Science in Sports activities, 19.
Côté, J., Baker, J., & Abernethy, B. (2007). Follow and play within the growth of sport experience. In G. Tenenbaum & R. Eklund (Eds.), Handbook of sport psychology (third ed., pp. 184–202). Hoboken, NJ: Wiley.
Doyle JR, Bottomley PA (2018) Relative age impact in elite soccer: Extra early-born gamers, however no higher valued, and no paragon golf equipment or nations. PLoS ONE 13(2): e0192209. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0192209
Finnegan, L. (2020). ‘The expertise is on the market’ Expertise growth in Irish soccer: an examination of organizational construction and apply
Ford, P., Bordonau, J.L., Bonanno, D., Tavares, J., Groenendijk, C., Fink, C., Gualtieri, D., Gregson, W., Varley, M., Weston, M., Lolli, L., Platt, D., & Salvo, V.D. (2020). A survey of expertise identification and growth processes within the youth academies {of professional} soccer golf equipment from world wide. Journal of Sports activities Sciences, 38, 1269 – 1278.
Ford, P., Carling, C., Garces, M., Marques, M., Miguel, C., Farrant, A., Stenling, A., Moreno, J., Gall, F.L., Holmström, S., Salmela, J., & Williams, M.A. (2012). The developmental actions of elite soccer gamers aged under-16 years from Brazil, England, France, Ghana, Mexico, Portugal and Sweden. Journal of Sports activities Sciences, 30, 1653 – 1663.
Glamser, F., & Vincent, J. (2004). The relative age impact amongst elite American youth soccer gamers. Journal of Sport Behaviour, 27(1), 31–38.
Güllich A. (2014). Choice, de-selection and development in German soccer expertise promotion. European journal of sport science, 14(6), 530–537.
Helsen, W. F., Van Winckel, J., & Williams, A. M. (2005). The relative age impact in youth soccer throughout Europe. Journal of Sports activities Science, 23, 629–636.
Hendrickx, F. (2010). The Bernard-Case and Coaching Compensation in Skilled Soccer. European Labour Regulation Journal, 1, 380 – 397.
Henriksen Okay (2010). The ecology of expertise growth in sport: a a number of case examine of profitable athletic expertise growth environments in Scandinavia. PhD Thesis, Syddansk Universitet. Det Sundhedsvidenskabelige Fakultet.
Jackson, R., & Comber, G. (2020). Hill on a mountaintop: A longitudinal and cross-sectional evaluation of the relative age impact in aggressive youth soccer. Journal of Sports activities Sciences, 38, 1352 – 1358.
Koz, D., Fraser-Thomas, J., & Baker, J. (2012). Accuracy {of professional} sports activities drafts in predicting profession potential. Scandavian Journal of Medication and Science in Sports activities, 22, 64-69. doi: 10.1111/j.
North, J., Lara-Bercial, S., Morgan, G., & Rongen, F. (2015). The identification of fine apply rules to tell participant growth and training in European youth soccer. Report commissioned by UEFA’s Analysis Grant Programme 2013-2014.
O’Sullivan, M., Vaughan, J., Rumbold, J. L., & Davids, Okay. (2021). The educational in growth analysis framework for sports activities organizations. Sport, Schooling and Society, DOI: 10.1080/13573322.2021.1966618
Redelius, Okay. (2013) Att vilja och kunna fortsätta – Om idrottens utformning och tillgänglighet (s. 19-40), i Spela vidare: en antologi om vad som får unga att fortsätta idrotta, Stockholm: Centrum för idrottsforskning.
Rongen, F., McKenna, J., Cobley, S., & Until, Okay. (2018). Are youth sport expertise identification and growth programs mandatory and wholesome? Sports activities Medication – Open, 4.
Rothwell, M., Stone, J., & Davids, Okay. (2020). Investigating the athlete-environment relationship in a type of life: an ethnographic examine. Sport Schooling and Society. Advance on-line publication.
Soderstrom, N., & Bjork, R.. (2015). Studying Versus Efficiency: An Integrative Evaluate. Views on psychological science : a journal of the Affiliation for Psychological Science. 10. 176-199. 10.1177/1745691615569000.
Sullivan, M.O., Woods, C., Vaughan, J., & Davids, Okay. (2021). In the direction of a up to date participant studying in growth framework for sports activities practitioners. Worldwide Journal of Sports activities Science & Teaching, 174795412110023.
Suppiah, H. T., Low, C. Y., & Chia, M. (2015). Detecting and creating youth athlete potential: completely different strokes for various of us are warranted. British Journal of Sports activities Medication, 49(13), 878–882.
Teolda da Costa, I., Garganta, J., Greco, P.J., Mesquita, I., & Seabra, A. (2010). Affect of relative age results and high quality of tactical behaviour within the efficiency of youth soccer gamers. Worldwide Journal of Efficiency Evaluation of Sport, 10, 82-97. doi: 10.1080/24748668.2010.11868504
Vaeyens, R., Lenoir, M., Williams, A. & Phillippaerts, R. (2008). Expertise identification and growth programmes in sports activities. Sports activities Medication, 38, 703-714. doi: 10.2165/00007256- 200838090-00001
Vaughan, J., Mallett, C. J., Davids, Okay., Potrac, P., & López-felip, M. A. (2019). Growing Creativity to Improve Human Potential in Sport: A Depraved Transdisciplinary Problem. Frontiers in Psychology, 10(September), 116. https://doi.org/10.3389/fpsyg.2019.02090
Vaughan, J., Mallett, C. J., Potrac, P., López-Felip, M. A., & Davids, Okay. (2021). Soccer, Tradition, Ability Growth and Sport Teaching: Extending Ecological Approaches in Athlete Growth utilizing the Expert Intentionality Framework. Frontiers in Psychology.
Weissenteiner, J.R. (2017). How up to date worldwide views have consolidated a best-practice method for figuring out and creating sporting expertise. In J. Baker, S. Cobley, J. Schorer, & N. Wattie (Eds.), Routledge Handbook of Expertise Identification and Growth in Sport (pp. 101-112). Abingdon: Routledge.
Williams, A., Ford, P., & Drust, B. (2020). Expertise identification and growth in soccer for the reason that millennium. Journal of Sports activities Sciences, 38, 1199 – 1210.
Williams, A. M., & Reilly, T. (2000). Expertise identification and growth in soccer. Journal of Sports activities Sciences, 18(9), 657–667. http://doi.org/10.1080/02640410050120041
Woods, C.T., McKeown, I., O’Sullivan, M., Roberston, S., & Davids, Okay. (2020)Idea to Follow: Efficiency Preparation Fashions in Modern Excessive-Stage Sport Guided by an Ecological Dynamics Framework. Sports activities Med – Open 6, 36.
